skysternberg

Häromdagen när jag var ute och red mötte jag en Jeep i en skarp kurva. Trots att bilen sett oss och oundvikligen kan ha missat mitt övertydliga tecken om att sakta ner i form av en livlig rörelse som innefattar hela överkroppen, gjorde den inte en minsta antydan till någon form av nedsaktning. Nej, bilen fortsatte sin fartfyllda färd på den slingriga grusvägen max en armlängd ifrån hästens sida. Jag kände till och med grus som sprutade upp på oss. Lyckligtvis har jag en väldigt snäll häst som inte reagerade lika starkt som jag. Naturligtvis blev hon lite stirrig och orolig, men vad kan man förvänta sig av ett flyktdjur vars alla instinkter skriker "Spring!" vid all form av fara (fara = sin egen skugga för vissa hästar...).
 
Hursomhelst, om en olycka inträffar där motorfordon och ryttarekipage är inblandade är det alltid föraren som får ta smällen. Eller inte bildligt talat, då är det snarare tvärtom, men ni fattar. Denne får betala all form av ersättning och försäkring och bla bla, även om det var ryttaren som typ galopperade mot bilen, siktade och med vilja blev påkörd eller nåt. Ha-ha, Nelson-style, kan jag ju säga till alla er förare.

Det jag skulle komma till iallafall, var att jag förut fick en förträfflig idé! Eftersom superdupermånga (detta uttryck inkluderar naturligtvis Jeep-föraren i fråga) läser min enastående blogg och majoriteten förmodligen har körkort, tänkte jag ge er alla icke-hästkunniga en översikt över vad jag kostar när jag är ute och rider. Tyvärr är det inte världens bästa bild, men det var den absolut enda jag hade när jag rider på hemmaplan (annars är det tävlingar/träningar i diverse ridhus som fyller hästmappen och då är vi avsevärt mycket dyrare!)



Så, alla bilförare, nu vet ni vilka delar ni ska sikta på om ni nu ska envisas med att köra så jävla asfort. Och nära.

Ha det fint och ta det lugnt ute på vägarna och respektera om en medtrafikant, till häst eller fots, visar tecken på att ni ska sakta ner. Over and Out.